I vår tidigare artikel om disco berörde vi ämnet ganska lite i ett par olika aspekter, men nu är det dags att titta lite närmare på vilka effekter disco egentligen hade på samhället.

När discofenomenet först dök upp i USA och delar av Europa på 70-talet blev det snabbt en del av populärkulturen, det gick långt bortom musiken och klubbarna och satte sina spår i en hel del annat.

Speciellt i USA så var diskotek en plats för ungdomskulturen där alla oavsett kön, sexuell läggning och etnicitet möttes för att socialisera med varandra, lyssna på musiken och dansa. En av de mest populära platserna att göra detta var det historiska och ikoniska Studio 54.

Discon hade även en stort inflytande på andra nöjesbranscher, som film och teve. Kanske finns det ingen film som sammanfattar detta bättre än Saturday Night Fever med John Travolta från 1977.

Och tittar man vad som hände på teve den här tiden så behöver man egentligen inte titta på något annat än Soul Train, som hade discodans och liveframträdanden av genres hetaste artister.

Film och teve hjälpte till att introducera discodans till allmänheten och gjorde det mycket mer accepterat även utanför den ursprungliga demografin.

Men även långt senare kan man se discons inflytande, men nu används det mest för nostalgi- eller kitschvärde. Detta gäller flera områden av populärkultur som spel som Disco Spins eller Mike Myers filmer om Austin Powers.

Hur varmt man än tittar tillbaka på discoeran nu så var det verkligen inte fallet i början på 80-talet då folk verkade fått nog av discon. I juli 1979 så bjöd Chicago radiostationen WLUP in fans att ta med sina discoskivor för en ”Disco Demolition Night” i Comiskey Park där tiotusentals personer rungande mässade ”disco sucks” medan radiostationens personal satte fyr på tusentals skivor med hjälp av pyroteknik.